I rapporten Integration – gymnasiebetyg, vidare studier och arbetsmarknad studeras unga med olika nationell bakgrund, men med liknande förutsättningar vad gäller programtyp och betygsnivå i gymnasieskolan.
De viktigaste resultaten är:
- En högre andel bland de med utländsk bakgrund varken arbetar eller studerar 10 år efter gymnasieskolan. Andelen är också högre bland de med lägre betyg. En högre andel elever med utländsk bakgrund har dessutom lägre betyg än elever med svensk bakgrund.
- Tio år efter gymnasieskolan är medianinkomsten för de som arbetar ungefär densamma oavsett nationell bakgrund. Tydliga skillnader finns däremot mellan kvinnor och män. Medianinkomsten är högre ju högre betyg de unga har från gymnasieskolan.
- Andelen som läser vidare efter gymnasieskolan är högre för utrikes födda än för födda i Sverige med svensk bakgrund, särskilt bland de med lägre gymnasiebetyg. Däremot är det små skillnader efter nationell bakgrund vad gäller andelen med examen från en eftergymnasial utbildning.
Högre andel bland de med utländsk bakgrund varken arbetar eller studerar 10 år efter gymnasieskolan
Oavsett nationell bakgrund är det vanligast att arbeta 10 år efter gymnasieskolan. Andelen som arbetar och inte samtidigt studerar är lägre för utrikes födda och födda i Sverige med utländsk bakgrund än för de med svensk bakgrund medan andelen som varken arbetar eller studerar är högre. Det är små skillnader i sysselsättning mellan utrikes födda och födda i Sverige med utländsk bakgrund.
Andelen som varken arbetar eller studerar är högre i grupper med lägre betyg. Andelen är ofta minst dubbelt så hög i gruppen med lägst betyg jämfört med gruppen med högst betyg. Oavsett betygsnivå är det tydliga skillnader i andelen som varken arbetar eller studerar efter nationell bakgrund.