Digitalisering
Hälsa

Ny studie: Så kan migranter få bättre tillgång till vård i Norden

Publicerad

1 jul 2026

Tillgång till hälso- och sjukvård borde vara en självklarhet – men för många som kommer till Norden och Baltikum är det inte det. Otillräcklig information, språkhinder, svårnavigerade system och låg tillit kan stå i vägen.

Forskningsprojektet Promoting Access to Health Services through Participatory Approach: E-Health Intervention to Promote Good Health Seeking (PATHS) har som mål att förbättra tillgången till vård för migranter i Norden. Projektet utgår från erfarenheter från ukrainska flyktingkvinnor i Norge, Sverige och Estland samt från vårdpersonalens perspektiv. Målet är att utveckla en digital plattform som gör det lättare att navigera rätt i vården och som ger tillgång till tillförlitlig information för alla.

Flera faktorer hindrar tillgången till vård

Insamlad data från Estland och Norge, samt pågående datainsamling i Sverige, visar att flera olika faktorer hindrar migranters tillgång till vård. Språk- och kommunikationssvårigheter leder ofta till att patienter känner sig missförstådda och inte fullt hörda. Brist på information om hur systemen fungerar kan i sin tur undergräva förtroendet. Samtidigt kan det finnas ett avstånd mellan de rättigheter människor har och de vårdinsatser de i praktiken får tillgång till.

I Norge kan en flyktingkvinna till exempel ha rätt att träffa en specialist inom vården, men i praktiken krävs flera steg för att nå fram till experten. Man behöver först registrera sig hos en allmänläkare, få en remiss till specialisten, boka tid, och kunna beskriva sina besvär och göra sig förstådd. Utan kunskap om hur systemet fungerar kan det vara svårt att få tillgång till specialistvård.

I Estland pekar vårdpersonal även på att det digitala vårdsystemet kan vara svårt att förstå och använda. För många migranter är det svårt att förstå e-konsultationer, digitala bokningar och journaler, vilket ökar belastningen på vårdpersonal som samtidigt hanterar tidsbrist och språkliga utmaningar.

Vårdpersonal säger också att det behövs bättre tolknings- och kommunikationsstöd, mer tid med patienterna och mer resurser inom psykisk vård. De lyfter även behovet av bättre samordning i vården. I Norge uppmärksammas även hur migranter ofta behöver återge sin sjukdomshistoria flera gånger, vilket upplevs som stressande.

En lösning som utgår från användarna

Kärnan i PATHS-projektet är ett användarcentrerat arbetssätt, där lösningar utvecklas utifrån människors behov, och inte utifrån teknikens möjligheter. Många digitala verktyg utgår från vad tekniken kan göra och förväntar sig att användarna ska anpassa sig, men i PATHS-projektet utgår man i stället från användarna, vilka utmaningar de möter, och vad de har behov av.

Genom att involvera användare i alla centrala delar av utvecklingen ska projektet skapa en digital plattform som erbjuder steg-för-steg-stöd för att hitta rätt i vårdsystemen. Målet är en lösning som fungerar i verkliga situationer och inte bara i teorin. Plattformen kommer initialt att utvecklas och testas i Norge, med ambitionen att senare kunna anpassas till andra länder och grupper, och översättas till flera språk.

Projektet PATHS kan på sikt bidra till en mer jämlik och tillgänglig hälso- och sjukvård för migranter i Norden och Baltikum.

Läs mer om studien på NordForsk:s webbsida.