Ukrainska flyktingar i Norden och Baltikum är starkt motiverade att delta i arbets- och samhällslivet. Samtidigt kan språkbarriärer och trauma göra integrationen svårare. Det visar preliminära resultat från forskningsprojektet Linguistic Integration of Refugee Children and their Families (LINC).
Det pågående forskningsprojektet LINC följer hur ukrainska barn och deras familjer lär sig och använder språk i sina nya hemländer. Genom att jämföra erfarenheter i Norge, Sverige, Estland och Litauen undersöker forskarna hur olika system och insatser påverkar den språkliga integrationen. Målet är att ta fram råd och riktlinjer för yrkesverksamma och beslutsfattare.
Barn lär sig ofta språket snabbare
Ålder är en faktor som påverkar språkinlärningen. Barn möter ofta det nya språket intensivt genom skola och förskola och ligger därför ofta före sina föräldrar. De preliminära resultaten visar att barn som kommit till exempelvis Norge i ung ålder och gått i förskola ofta utvecklar norskkunskaper jämförbara med jämnåriga som är födda i Norge. Samtidigt varierar utvecklingen mycket från person till person.
Även engelska kan påverka språkinlärningen. Engelskan kan göra det lättare att snabbt delta i skola, arbetsliv och socialt liv, men kan samtidigt minska motivationen att lära sig det nya landets språk.
Trauma kan påverka lärandet
Tidigare erfarenheter av språkinlärning, utbildningsnivå och vilka språk en person redan behärskar spelar också roll. Därtill kommer erfarenheter av krig och trauma.
Projektledaren Olga Urek vid UiT The Arctic University of Norway betonar därför vikten av traumamedvetenhet hos dem som arbetar med integration och språkundervisning.
Språk och identitet
Forskarna studerar även deltagarnas förhållande till ukrainska, ryska, engelska och språken i de nya hemländerna. Sedan den fullskaliga invasionen har många ukrainare börjat använda ukrainska mer, både hemma och offentligt. För vissa är språkvalet en personlig reaktion på kriget och aggressionen. Andra ser framför allt språket som ett praktiskt verktyg för att få tillgång till service, arbete och sociala kontakter.
Vill arbeta och bidra
Ett återkommande tema i intervjuerna är viljan att bidra till samhället. Deltagarna talar inte bara om vilket stöd de får i det nya landet, utan också om att de vill arbeta, vara till nytta och ge något tillbaka.
Omkring 70 procent av de ukrainska nyanlända har enligt den statistik som forskarna hänvisar till antingen inlett eller slutfört högre utbildning. Många hade etablerade liv och yrkeskarriärer i Ukraina. När språkbarriärer, långsam validering av examina eller fokus på vad de saknar sedan hindrar dem från att bidra fullt ut skapar det ofta frustration.
LINC-projektet vill därför bidra till ett perspektivskifte: från att främst se nyanländas tillfälliga begränsningar till att också se deras yrkeskunskaper, erfarenheter, mål och ambitioner.
Läs mer på NordForsk webbsida: Linguistic Integration of Refugee Children and their Families (LINC) | NordForsk
Projektet finansieras av NordForsk genom det nordiska forskningsinitiativet om migration och integration.
Publicerad
02 Nov 2026
