Deras funktionsnedsättning försvårar även möjligheterna att sätta ord på sina upplevelser, reflektera över sin situation eller att över huvud taget definiera förtrycket och våldet som övergrepp.
För att veta vilka stödinsatser som behövs är det nödvändigt att ungdomar med funktionsnedsättning får sin röst hörd. Trots riktade resurser från staten i syfte att öka kunskapen om hedersrelaterat förtryck och våld är målgruppen unga med funktionsnedsättning inte representerad i offentliga rapporter, skrifter, riktlinjer eller dokument som samhällets ansvariga myndigheter publicerat i ämnet. Likaså finns de inte representerade som en egen kategori i olika forskningsrapporter. Detta blir tydligt i en kartläggning om unga kvinnor, funktionsnedsättning och våld från Utvecklingscentrum Dubbelt Utsatt. En orsak till målgruppens osynlighet kan vara att det i samhället finns en ovilja att närma sig obehagliga fakta om utsatta grupper, enligt en rapport från Nationellt Råd för Kvinnofrid, numera Nationellt Centrum för Kvinnofrid.
Mer kunskaper behövs för att kunna identifiera unga med funktionsnedsättning som utsätts för hedersrelaterat förtryck och våld och för att kunna möta målgruppens särskilda behov av hjälp och stöd. Socialtjänsten behöver bli mer öppen och lyhörd för att de våldsdrabbade ska våga berätta om sin utsatthet. Exempelvis behöver frågor omformuleras så att målgruppen förstår och känner igen sig eftersom de oftare har annan förståelse för vad som är kränkande behandling, förtryck och våld.
