De nordiska länderna delar en stark ambition: att alla barn och unga ska ha tillgång till utbildning av hög kvalitet. I takt med att klassrummen i regionen har blivit allt mer språkligt och kulturellt heterogena sätts denna ambition på prov.
Trots stor variation inom gruppen uppnår elever med migrationsrelaterad språkbakgrund – och särskilt barn med flyktingbakgrund – fortsatt sämre utbildningsresultat än sina inrikes födda jämnåriga. En faktor framträder konsekvent: kunskaper i de nordiska språken är avgörande för delaktighet, lärande och inkludering i skolan och samhället.
Ingen modell passar alla elever
Rapporten bygger på en systematisk nordisk forskningsöversikt, i kombination med expertperspektiv som presenterades under webbinariet Språkets roll för inkludering – Hur kan vi stärka språkutvecklingen i de nordiska språken bland elever med migrationsbakgrund? Webbinariet organiserades i oktober 2025 av Nordens välfärdscenter i samarbete med Nordiska nätverket för utbildning av nyanlända elever.
En central slutsats i forskningsöversikten är den stora graden av heterogenitet, både bland elever och insatser. Denna mångfald gör det svårt att ge enhetliga rekommendationer. Däremot framträder ett tydligt och återkommande resultat: den ålder då ett andraspråk tillägnas har stor betydelse för språklig färdighet. Detta understryker behovet av riktat stöd till äldre elever.
Separata eller gemensamma klassrum?
Rapporten visar att även om ländernas utbildningspolitik har ett gemensamt fokus på flerspråkighet och inkludering, skiljer sig den praktiska tillämpningen avsevärt mellan länder och regioner. Även om dessa skillnader försvårar generaliserade slutsatser om vad som fungerar bäst, skapar de samtidigt goda förutsättningar för erfarenhetsutbyte och gemensam utveckling av nya lösningar.
Samtliga forskare diskuterade huruvida separata eller gemensamma klassrum bäst stödjer andraspråksinlärning. De var överens om att båda modellerna kan vara ändamålsenliga, beroende på elevens ålder, känsla av inkludering och tillgängliga resurser.
Rekommendationer för att förbättra utbildningskvaliteten för andraspråkselever
Nordiska nätverket för utbildning av nyanlända elever, som består av representanter från nordiska ministerier och myndigheter, sammanfattar rapporten med ett antal rekommendationer för att förbättra utbildningskvaliteten för andraspråkselever:
- Fördjupad genomlysning av språkpolicys och program
- Fördelarna med att tillämpa ett holistiskt perspektiv, även kallat ett ”hela‑skolan‑perspektiv”
- Pedagogiskt ledarskap: kommuner och skolledare måste aktivt delta i och stödja förändringsarbete
- Ett systematiskt arbetssätt för att utveckla ordförråd och begrepp hos enskilda elever
- Ökat fokus på läsning
- En språkligt medveten skolkultur som erkänner flerspråkighet och tillämpar en tydlig pedagogisk strategi
- Stärkta lärarkompetenser för undervisning av språkligt heterogena elevgrupper
En sammanhållen strategi för andraspråksinlärning för nyanlända elever saknas fortfarande på nordisk nivå. Mer forskning och förbättrad statistik behövs för att ge lärare och beslutsfattare bättre förutsättningar att fatta välgrundade beslut. Med tanke på elevgruppens heterogenitet är individualiserade planer och anpassade strategier avgörande för att stödja andraspråksutveckling och främja inkludering i de nordiska skolorna.
Forskare
